Nylins

Hej Raffe. Äntligen fredag. Och den här dagen har jag gått och väntat på vädigt länge.
Min älskling kommer hem från norrland i några dagar.
Jag skall laga en god middag. Malin ville ha kokt kyckling med ris och currysås. Och det skall hon få.

I dag har det varit en nästan identisk dag som i går. Det är kaos på jobbet. Jag fattar inte varför dom inte tar in mer folk. Man kan ju börja undra om Åhléns är på väg ner i graven. Känns i allafall som att man ligger på ruinens kant.
Men nu är det helg och då skall jag släppa jobbet.

Den här månaden när jag får lön så skall jag betala in räkningarna tidigt. Och inte vänta till slutet av månaden. Kommer det någon räkning sent så får jag ta dom då. Men jag skall betala in så fort som det finns möjlighet till det.
Den här månaden skall jag inte storhandla heller. Jag har så mycket i skåpet som måste ätas upp så man får rensa ur och fylla på med nya saker.

När jag var upp till Din Mat i dag och handlade så köpte jag sån där god ölkorv. Fy fabian vad gott. En tia styck kostade dom och det var värt priset. Nästa gång jag går dit å handlar mat så skall jag köpa mer tror jag.
Jag funderar på att gå upp å köpa något gott som man kan förtära när vi skall fika sen. Sånt är ju aldrig fel till tvn.

Jag sitter och lyssnar på "Vår sista dans" med Melissa Horn. Den är vacker. Jag tänker tillbaka på allt som hänt och som kommer att hända. Jag förstår min fina när hon berättade att hon lyssnade på den här om och om igen när hon åkte här ifrån den dagen det tog slut mellan oss. Jag har funderat åtskilliga minuer på om inte allt hade gått och löst på ett annat sätt än att ha gjort slut då och så att Malin kunde ha gjort sin sista dans eller vad man skall säga.
Asså Det jag skrev är nog helt obegripligt för dig. Men för mig är det inte det och jag känner att det är skönt å skriva om i bland. Jag skulle vilja kunna spola tillbaka tiden i bland för att tjuvkika om man skulle kunna gjort på något annat sätt som inte har varit så smärtsamt. Men jag antar att det här är det som kallas för "meningen med livet". Att livet måste ha sin gång och en dag är vi tillbaka där vi en gång var fast med mycket bättre odds eller vad man skall säga.
Hur som helst så är jag fruktansvärt lycklig med Malin och jag kan inte tänka mig ett liv utan henne.
I dag skrev jag att jag hade fjärilar i magen för att träffa henne. Och det stämmer. Det är som att man är nykär på nytt. Det är en sån obeskrivlig kännsla. Asså, vi har inte varit ifrån varandra så länge, men den tiden vi har varit ifrån varandra är så passs mycket tid att man skall kunna längta ihjäl sig efter henne eftersom hon är kvinnan i mitt liv. Den kvinna jag kommer att åldras med och älska henne till döden skiljer oss åt. I love her <3.

När jag nämner för Molly och Tristan att mamma kommer hem så blir dom som ombytta :). Det är precis som att dom fattar *skrattar*. Dom längtar precis lika mycket jag.
Önskar att Atlas hade fått träffa sin matte innan han bytte planhalva. Men Atlas är här hos oss. Jag känner hans närhet och det är skönt å känna den. När jag pratar om djuren så säger jag pojkarna och och inte pojken.
Eftersom jag jag känner Atlas närhet. Hans själ finns här. Jag kanske är knäpp, men så känner jag och det kan ingen ta ifrån mig.

Jag har laddat ner Arne Dahl 4 - De största vatten och har tankat över den på usb minne.
 
Jag tänkte om min fina vill kolla på den i kväll å äta lite gottis och bara mysa.

Som sagt. Det här inlägget kanske är obergipligt för dig som läser. Men inte för mig som skriver.
Nu skall jag spela lite Seafight. Sen börja med maten när min älskling ringer.
Hörs.